Hua Hin Thailand 041214 - 041228
Dessvärre kunde vi inte få hotellrum också över nyår så därför blev det bara två veckor...
Snön hängde i luften hemomkring när vi gav oss av till
Arlanda
Denna gång skulle vi flyga direkt till Bangkok -
- med den här Jumbo'n
Jag gillar särskilt mycket solnedgången i
vingspetsen...
Vårt hotell City Beach Resort i Hua Hin, 20
mil söder om Bangkok, vid Siambukten
I receptionen förberedde man redan
Julen...
Jodå, havsutsikt mot Siambukten
Hotellet ligger granne med
polisstationen -
- och
har en pool på andra våningen
Elefanter är mycket
betydelsefulla i Thailand -
- och dessa föremål
fanns i receptionen -
- medan dessa
finns utanför ett
hotell
Störst av
dem alla är
denna konstfulla
elefant -
- som
finns i
Sofitel's
park bland
andra
liknande
skapelser -
-
där man
även kan
vila sig
i
skuggan
Jag
har
alltid
varit
fascinerad
av
el-
och
teleledningar
i
andra
länder
Den allestädes, på bild, närvarande kung Bhumibol Adulyadej
Via samma gata som hotellets når man järnvägsstationen
Den berömda kungliga väntsalen ligger lite för sig själv -
- medan själva stationen ligger en liten bit ifrån
På andra sidan spåren finns ett musei-lok från ångans tid
Stationen är mycket välbesökt - inte minst av resande
En del av tågen på linjen mellan Bangkok och Singapore räknas till Orientexpressen -
- och det är alltid mycket folk på tågen - både Thailändare och turister
En dag gick vi in i parken till Marriott hotell från sjösidan. Där hade dom koll på folk -
- från ingenstans dök hotellets manager upp och undrade om vi 'sökte något'... Han godtog vår förklaring att vi bott där för sju år sedan medan det ännu hette Royal Garden Resort -
- och att vi bara ville se hur det såg ut nu. Var så goda, sa han - och tog en bild på oss
På Hua Hins stränder tycks det alltid vara många fler som promenerar än som badar -
- men somliga badar ibland...
Vi ville besöka kungens sommar/vinter-palats - men det gick inte eftersom det bara är möjligt när kungen inte är där...
Nåväl, vi var egentligen i Hua Hin för att söka efter en plats -
- dar vi skulle vilja bo en längre tid några vintrar framöver
Men vi hittade ingen plats då som vi direkt -
- skulle kunna tänka oss...
Denna trevägskorsning mitt i sta'n brukar jag kalla 'Time Square'
Ibland har dom riktig stil på ledningarna...
Huvudgatan genom staden -
- heter Petchkasem Road
Vid den ligger saluhallen som har nästan allt förutom livsmedel...
Här försiggår bland annat styckning av kött -
- notera motorcykeln som är på väg någonstans...
Bitvis är det riktigt färggrant - men det luktar inte alltid gott -
- men kommersen är livlig
- och där ute låg två marinfartyg som alltid ligger där
när kungen är i Hua Hin
Vi gick genom många små smala gränder -
- alla spännande på sitt vis -
- och vi blev också påminda om att vi var
ganska nära Vietnam...
Ett Kinesiskt tempel -
- finns nära hamnpirerna -
- och en museidel ligger intill
Skönt med skuggiga
långluncher...
Det ser ut som sopor -
men vi tror det handlade om
återvinning
En eller ett par av
alla dessa kablar borde
gå till
telefonkiosken...
På Julaftons
eftermiddag ska man
bada har jag för
mig...
Senare samma
dag -
- var
det stor
julbuffé på
hotellet -
-
med
underhållning
Den
dyraste
apelsinjuice
vi
druckit
-
- intogs på hotell Sofitel...
Juldagens middag intogs -
- till ackompanjemang av en julsångkör
Annandag Jul. Morgonen verkar disig - olycksbådande...
Redan tidigt på förmiddagen, vår näst sista dag här, gick vi ned till stranden och satte oss under några skuggande palmer. Snart hörde vi ett telefonsamtal av en engelsman som satt helt nära oss. Vi blev nyfikna på vad han pratat om - där fanns inslag av 'vattnet försvann' och 'hotellet borta'... Snart fick vi veta att två av hans bekanta fanns på Phuket-sidan av Malackahalvön. Den ena hade sett havsvattnet försvinna utåt flera kilometer - medan den andra just kommit för att checka in på sitt hotell - men hotellet var helt förstört och bara delar fanns kvar enligt hans taxichaufför...
Varken vi eller killen vi pratade med kunde förstå vad som möjligen hänt på andra sidan halvön - men att det var något mycket allvarligt förstod vi - och återvände till hotellet för att titta på TV-nyheter. Snart började det långsamt gå upp för oss att en katastrof inträffat - men om omfattningen hade vi inget som helst begrepp - och inte media heller...
Detta var det första vi fick veta: 94 döda i en jordbävning i Aceh...
Den femte största jordbävningen hittills...
Jordbävningens centrum låg utanför Indonesiens kust, d.v.s. nära Aceh
Styrkan hade varit upp till 8,9 på Richterskalan! Jösses!
Vi måste ju äta middag även denna kväll men stämningen verkade tryckt i staden...
Tror jag det - men vi skulle ändå lämna Thailand nästa dag - men av helt andra skäl, vi hade vår hemresa bokad nästa kväll...
Dagen efter den ödesdigra Annandag Jul var morgonen lika disig och grå...
Vi gick ut lite på sta'n men stämningen var omisskänligt tryckt och undrande. Folk som hade anhöriga på utsidan av Malackahalvön var mycket oroliga och försökte komma i kontakt med de sina - mestadels utan resultat...
Vi såg ovanligt många människor besöka de små offer-templen denna dag...
På flygplatsen både före och efter incheckningen såg vi många som uppenbarligen hade blivit drabbade av katastrofen
Vi såg människor som knappast hade några kläder utan var insvepta i en filt, de flesta hade inget som helst bagage, flera som var mer eller mindre skadade och därför hade bandage, en och annan mamma med ett barn - och alla verkade tämligen apatiska, en del satt och stirrade tomt framför sig medan andra såg ut att sova... En sak hade de tydligen gemensamt - de hade varit med om katastrofen och som överlevande ville de just då bara en enda sak: Komma hem.
Jo, vårt plan kom iväg som planerat och vid hemkomsten kunde vi se att medierna fortfarande inte visste så värst mycket om omfattningen av katastrofen...
- och det var här allting började...
|