Turkiet-1712

September och december var vikt för annat denna gång varför vi kunde komma iväg till Alanya först i slutet av december, närmare bestämt den 27/12, för att stanna till 26/3 -18.


Vi ska snart lämna Arlanda med Turkish Airlines Airbus



Var står/går många hundra människor tålmodigt i en ordnad kö - jo, i passkontrollen i Istanbul...



Den som inte såg varför denna påse lämnades just där kunde bli jäkligt nervös just för att den stod just där...



Innan vi bordade nästa plan hann vi ta en EFES



Framme på hotellet mitt i natten, väntade en och annan överraskning...



Vi skulle nu bo i den nyligen tillbyggda tak-våningen och det verkade trevligt...




Delvis uppackning på natten -



- men det bästa av allt var att våra magasinerade sju kollin redan fanns där!



Ser ju hyggligt ut -



- i liket med det här.



Men var ska man göra av allting - det är det eviga problemet -



- men det brukar lösa sig...



Första veckan brukar vi äta ute



Den hemlighetsfulla "hönsängen" finns kvar, orörd - men en dag bebygger man den...



Tills vidare är den bussparkering och, just det, "hönsäng"...



Redan tredje dagen var en datorplats ordnad



Ett svenskt par öppnade under förra året en restaurang och träffpunkt i Alanya med namnet Swedish Connection



De serverar både turkisk och svensk mat med hjälp av en turkisk kock. Värt att prova!




Mycket bra kan vi lova!



Bottenvåningen i vårt hotell består av restaurangen Melody -



- som var öppen under nyårshelgen...



Så småningom lagar Inger den mesta/bästa maten till oss...



Vi hade ett par grannar på besök nyårsafton - men en gick hem tidigt...

Direkt efter nyår drabbades jag av något förkylningsliknande med onödigt mycken hosta, varför inga bilder blev tagna på två veckor...



Från balkongen, med -



- och utan måne...



Nu börjar Inger vara nöjd med inredningen



Jodå, vi håller koll på hönsängen också...



100% blå himmel till skillnad från -



- 100% grå-svart dylik...



Inspirerat från New York City ?



Hm, hönshuset har flyttats!



Tja, kan bli lite konstfullt här också...



Hit går vi allt oftare numera...

-----------------------------------------------------------
När jag den 23/1 tog upp kameran ur fickan för att ta en bild - gick kameran inte att få igång. Objektivet kom inte ut och allt är sedan dess helt tvär-låst, rent mekaniskt...

Under tiden vi inte hittade någon kamera-affär hann jag bestämma att inte köpa någon ny kamera här - utan Inger har nu uppdraget att ta bilder med mobilen. Dessa återfinns här nedan...
-----------------------------------------------------------



Men vad nu då? Något är på gång på hönsängen!?!



Hm, en stor grävmaskin - det brukar betyda stora saker...



Ett par tre dagar efter grävmaskinen började dom sprida flytande betong på marken, men bara ett tunt lager.



Så här såg en del av området ut efteråt.



Vilken räckvidd man har med betong-placeraren, eller vad den heter, kanske omkring 20 meter ser det ut som.



På det tunna betong-lagret bygger man sedan formarna för armerade bottenplattor.



När plattan är gjuten tillkommer formar för ett antal pelare.



Ett exempel på armeringen för en bottenplatta.



Av reklamen framgår att här ska byggas tre hus.



När pelarformarna är klara byggs formen för nästa valv på en otrolig mängd stöttor och armeringen nerifrån och ända upp svetsas samman. Jordbävningssäkert kallas det...



Nu har vi varit i Alanya nästan tre månader och vi har ännu inte åkt den nya linbanan upp till borgen Kale - men vi gick under den häromdagen och här är en detalj.



Återigen skulle vi ta en tur en bit upp i bergen ovanför staden, denna gång till en plats som heter Tepe med restaurangen Manzara.



Vi var några och tjugo på vad som kallades söndags-brunch den 11/3 där vi fick otroligt många smårätter som jag tror ingen åt av alla.



Utsikten från restaurangen var imponerande - även om vi kanke ägnade oss mer åt maten...



Där borta syns Kale i diset, borgklippan som utgör Alanyas sydligaste del.



Även här uppe är det inte långt till mosken...



Och i staden fortsätter formbyggandet och gjutningen på det nya bygget på hönsängen -



- men vi kommer troligen inte att se det färdigt förrän i januari -19, då vi planerat att återkomma...



Bygget fortskrider -



- men nu går det undan -



- och det går åt hur mycket stöttor som helst...



Det här blir det minsta huset av de tre - och nu har vi fått veta att alla tre ska vara i stort sett färdiga i slutet av april...



Vårt bohag i Alanya ryms i en resväska, en dramaten och sex kartonger. Bra att ha när vi kommer tillbaka.