Mellan bränderna och kravallerna

 

Vi hade planerat vår sydostasienresa ganska länge. Den skulle pågå under c:a fem veckor mellan slutet av november 1997 och början av januari 1998. Under hösten –97 kom det allt tätare rapporter om tilltagande skogsbränder i Indonesien främst på Sumatra. Nu är det ju för all del ganska normalt med skogsbränder i Indonesien varje år men den här gången var det något speciellt. El Ninio hade ingripit i händelseförloppet denna gång så tillvida att regnperioden försenades och på grund därav släcktes inte bränderna av regnet som de brukar.

 

Dagen för avresan närmade sig alltmera och det blev än mera angeläget att ta ställning till om resan skulle kunna påbörjas eller inte. Alltmedan folk evakuerades från Singapore och norrut, för att undkomma brandröken, försökte jag med hjälp av svenska ambassader och global vädertjänst utröna om det var lämpligt att påbörja resan eller kanske stanna hemma. Det var svårt att få fram adekvat information men den jag fick från Sveriges Radios utrikes-korrespondent i Singapore, Staffan Sonning, var den som till slut fällde avgörandet. Vi reste.

 

Det här ska inte bli någon uttömmande reseskildring utan en högst summarisk beskrivning av resan. Alla utom två av de många flygresorna företogs med Garuda Indonesia Airlines. Den första mellan Stockholm och Amsterdam samt den sista mellan Amsterdam och Stockholm gjordes med KLM. Med Garuda skulle vi nu äntligen få flyga med Jumbo jet, visserligen inte på andra våningen – men ändå. Planet visade sig vara ganska nytt så det blev en angenäm upplevelse trots de långa flygningarna Amsterdam – Abu Dhabi – Singapore.

 

En hastig titt på Singapore under tre dagar och tre nätter följdes av bröllopsdag och min 60-årsdag i Hong Kong. Staden, som tidigare var ett land, hade i juli samma år återgått till Kina – varför vi inte bara var i Hong Kong utan i princip i Kina. Så vitt jag kan förstå hade just ingenting förändrats på ytan trots den radikala förändringen som dock ägt rum. En likaledes hastig titt på Hong Kong under tre dagar och tre nätter skulle följas av en flygresa till Jakarta, Indonesiens huvudstad, med mellanlandning i Singapore.

 

Jakarta är mycket stor och mycket smutsig, främst i luften, varför tre dagar och tre nätter är kanske ganska lagom i denna mycket annorlunda stad. På något undermedvetet sätt så vet man att i en sådan stad springer man inte omkring hur som helst om man är det minsta mån om sin egen säkerhet. Den mångåriga och tidvis våldsamma diktaturen hade på något sätt satt sin prägel på staden. Dock föreföll människorna vänliga och hjälpsamma men det finns självklart bland ett dussin miljoner invånare en hel del av den sorten man inte vill träffa.

De tre dagarna i Jakarta var mest till för två saker, att uppsöka ekvatorlinjen samt att invänta vår sydostasienresas höjdpunkt, det som hela resan var byggt omkring: En bilresa över ön Java i 8 dagar från Jakarta till Bali. Men innan dess skulle vi göra en utflykt under ett dygn till Pontianak på ön Borneo för att bokstavligen gå på ekvatorlinjen i stadens utkant. Ända sedan början av sjuttiotalet, då jag hade tillfälle att gå på nollmeridianen utanför London, hade jag väntat på ett tillfälle att göra samma sak på ekvatorn och nu var också denna milstolpe avklarad. På Borneo var förresten det enda ställe vi såg någon skogsbrandrök och då endast från luften under inflygningen.

 

Java-resan var annonserad som en gruppresa men gruppen kom att bestå av oss två, min fru och jag. Således kom vi att färdas över Java, bara vi två, med egen chaufför och egen guide. Kanske hade det varit trevligt med några andra deltagare också men vår Java-resa kom närmast att bli kunglig med flotta hotell och luncher och middagar i förnäm avskildhet…

Man hinner se väldigt mycket under 8 dagar, med många stopp, i bil eller om man så vill med minibuss, över Java. Fågelvägen var resan c:a 80 svenska mil men när vi var framme på Bali hade vi åkt 180 svenska mil. Trafiken, som ofta var intensiv, gick på ganska bra men smala och ofta mycket krokiga och backiga vägar, men verkade ändå lugn och sansad med måttliga hastigheter. De många lastbilarna är mindre och smalare än de vi är vana vid men man kan undra om de kanske lastade mer än våra – det såg i varje fall så ut… Vår chaufför, som många gånger hade att forcera svåra vägavsnitt, genomförde den långa körningen med den äran.

 

Vår guide, som föreföll mycket kunnig i Java’s skiftande historia, visade oss och berättade om massor av olika företeelser och inte minst tempel och andra byggnader. Ibland kan det vara riktigt ansträngande att vara turist. En dag när det regnade för mycket, vi var ju där under regntiden, för en tilltänkt utflykt upp i bergen så tog han oss istället till ett geologiskt museum. Det visade sig då att han var bergsingenjör och geolog och kunde berätta allt för oss om Java’s många och aktiva vulkaner. En av dom hade vi redan stått på med svavelrök och vattenånga uppstigande vid våra fötter.

 

Sista morgonen under Java-resan startade vi redan vid tre-tiden för att hinna upp på vulkan-kratern Mount Bromo på 2300 meters höjd och därifrån betrakta en fantastisk soluppgång. Vi kunde också iaktta ett vulkanutbrott med svart rök på ett par tre kilometers avstånd. Efter denna ganska speciella upplevelse avverkade vi sista biten till färjan på Java’s östkust som skulle ta oss över till Bali. Därefter var det bara femton mil kvar till vårt förstaklasshotell där vi bara skulle vila oss i tre dagar efter den ganska krävande Java-resan. Det fanns dom på hotellet som ställde sig frågande till hur vi kunde komma till ”paradiset på jorden” och stanna i bara tre dagar… Vi lovade att komma tillbaka och stanna längre en annan gång. Se Java – Bali programmet här nedan.

 

Vi hade andra planer. Nu blev det flyg till Bangkok via Jakarta och Singapore. Vi flög, som sagt, med Garuda Indonesia och då gäller samma sak som i USA – man har att följa deras linjesträckning. Från Bangkok Itl Airport till hotellet var det enda tillfället vi hade en beställd transfer redan hemifrån. Detta av ren omtanke från resebyråns sida har vi förstått.

 

Nåväl, i Bangkok är det kanske ganska lagom att stanna i tre dagar vilket vi gjorde. Denna väldiga stad är om möjligt ännu smutsigare än Jakarta och det vill inte säga lite. För all del, där finns naturligtvis väldigt mycket att se och göra också – däribland ett helt stort kvarter med mer eller mindre förgyllda byggnader som utgör kungliga palats och museer av olika slag. Men den väldiga guld-buddhan finns på annan plats. Man hinner, trots allt, se en hel del på tre dagar.

 

Att under en ganska lång semesterresa få tillfälle att besöka några av världens största städer är på sitt sätt överväldigande. Även om besöken var korta, och storstäderna inte dom första för vår del, så ger det ändå en viss inblick i hur riktigt stora städer fungerar. Det är imponerande att de alls fungerar. Och eftersom det här inte skulle bli en detaljerad reseskildring så följer nu, dagen före julafton –97, en förflyttning med taxi till Hua Hin, c:a 20 mil söder om Bangkok, där vi skulle vistas över jul och nyår.

 

Hotellet bestod av flera låga byggnader utspridda i en stor park helt nära stranden mot Siam-bukten. Här skulle vi bada och vila oss i åtta dagar förre den långa hemresan. Men innan dess skulle vi se oss omkring lite samt delta i både jul- och nyårsfest utomhus i den härliga parken med mycken mat och dryck. Hua Hin är en mindre, lugn och stillsam ort där den thailändska kungen har sitt sommarresidens. Inte minst därför passar den oss perfekt. Att simma i det nästan trettiogradiga vattnet på julafton och samtididigt försöka övertyga sig själv om att det faktiskt var just julafton – det var helt fantastiskt och underbart skönt.

 

Julaftonsbuffén gick av stapeln i hotellparken på strandsidan medan nyårsfesten hölls på en liten konstgjord ö längre in i parken. Båda med underhållning och naturligtvis fyrverkeri på nyårsafton. Dessutom tog vi långa promenader både i den lilla staden och kilometervis längs stranden åt båda hållen. Att besöka nattmarknaden sent på kvällen hörde också till de mera speciella nöjena. Där fanns gott om exotiska dofter från hundratals olika maträtter. Redan efter några få dagar började vi tala om att i Hua Hin skulle vi vilja bo över kommande vintrar.

 

Nåväl, när nyåret passerat började det bli dags för hemresan. Vi visste ungefär vad som väntade oss och att vi efter bilresan till Bangkok Airport först måste flyga ända ner till Jakarta igen via Singapore. Från Jakarta startade vår Garuda Jumbo jet sent på kvällen med kurs mot Frankfurt. Det blev vår hittills längsta flygning som varade i 13,5 timmar. Det blir rätt så långrandigt. Därefter följde vår hittills kortaste flygning nämligen Frankfurt – Amsterdam på 28 minuter som närmast liknade ett skutt. Sedan var det bara en liten KLM-tripp till Stockholm/Arlanda kvar. Hela resan från Hua Hin i Thailand till Stockholm/Björkhagen hade tagit 33 timmar i anspråk – och det är sådana trapatser man får lov att utsätta sig för om man vill besöka avlägsna delar av världen.

 

Sedan länge hade det förekommit oroligheter i Indonesien lite då och då inte minst i Jakarta. Vid något tillfälle frågade vi vår guide på Java-resan vad som skulle hända om man försökte störta president Suharto medan vi var i landet. Själv skulle han försöka lämna landet, han hade redan seriösa planer för det, och för turister gällde det nog mest att hålla sig undan. Nåväl, inget hände medan vi var där men inte så långt efter vår hemkomst så bröts Suharto’s långvariga diktatur. En bit in i maj det året genomled Jakarta och även andra delar av Indonesien en våldsam och svår period av kravaller och demontrationer. Det kom att dröja ytterligare en tid tills Suharto avgick.

 

Sammanfattningsvis så utgjorde skogsbränderna ett påtagligt hot mot att vår planerade resa alls skulle bli av medan det sedan länge väntade hotet om att man skulle försöka störta Suharto lyckligtvis dröjde en tid tills efter det vi kommit hem igen – därav rubriken.

 

Göran Eriksson

 

Java - Bali

 

8 dagars rundresa med engelsktalande färdledning

 

Detta är en klassisk rundresa för dig som vill upp­täcka mer av exotiska Indonesien. Resan är en annor­lunda "safari " som tar dig genom ett skiftande land­skap av risterrasser, gummiplantager och med vulka­niska berg som dramatisk bakgrund. Vi vågar lova att du kommer tillbaka med många starka intryck. Resan är 8 dagar och tar dig från Jakarta, på västra Java, till Bali i öster. 8 dagar med engelsktalande färd­ledning och där dina reskamrater kommer från alla de!ar av världens hörn. En kulturell-, social och fram-förallt stark naturupplevelse.

 

Dag 1: JAKARTA - BOGOR – BANDUNG  10/12 -97

Vi startar från vårt hotell i Jakarta och resan tar oss först till Bogor och dess världsberömda Botaniska trädgård - Kebun Raya.

Under eftermiddagen når vi den vackert belägna staden Bandung.

 

Dag 2: BANDUNG  11/12 -97

Dagen tar oss till vulkanen Tungkuban Prahu, en av över 200 vulkaner som finns i Indonesien. Vi tittar på Sariater's varma källor (kanske tar du dig ett bad ?) och under eftermiddagen besöker vi en by där vi kan lyssna på typisk Anglung musik. Vi återvänder till Bandung.

 

Dag 3: BANDUNG – GARUT – TSIKMALAYA – BATURADEN  12/12 -97

En dag med besök på Javas främsta, och först upp­täckta, tempel Cangkuang beläget på en ö i sjön med samma namn. Resan tar oss vidare, via Tasikmalaya, genom teak- och gummiplantager till Baturaden.

 

Dag 4: BATURADEN – WONOSOBO - BOROBODUR – YOGYAKARTA  13/12 -97

Via Diengplatån, på över 2000 meter, når vi det buddistiska templet Borobodur, ett av världens un­derverk. I mer än 1 000 år var templet begravt i aska efter ett vulkaniskt utbrott från Mt Merpati på 900-talet. Tusentals arbetare arbetade i åratals med att återuppföra detta märkliga byggnadsverk. Under eftermiddagen når vi Yogyakarta.

 

Dag 5: YOGYAKARTA  14/12 -97

Vi besöker sultanens palats i Kraton, vi tittar på Indonesiens främsta konsthantverk och vi får även tillfälle att själva pröva på silversmidets och batik­ens svåra konst.

 

Dag 6 - 7: YOGYAKARTA - SOLO – TRETES  15 - 16/12 -97

Innan vi fortsätter vår resa mot Tretes besöker vi det kända och omtalade hindutemplet Prambanan, uppfört på 800-talet. Tretes är en bergsort drygt 50 km söder om Surabaya. Sent på natten beger vi oss med buss och häst upp till kratern vid Mt Bromo (2.302 m.ö.h). Den medhavda frukosten smakar delikat i den hänförande soluppgången. Vi återvän­der till Tretes på tidig förmiddag.

 

Dag 8: TRETES - KETAPANG – BALI  17/12 -97

Vi avslutar vår resa genom att ta oss, via färjeläget i Ketapang, till Bali där du kan förlänga med valfritt antal dagar på något av Bali's många hotell. Du kan också resa vidare till Lombok eller kombinera med andra resmål i Asien.